Jag måste säga att jag saknar att inte ha något att behöva tänka på. Många tycker det är skönt med att ha skolan igång, man vet vad man ska göra och man har rutiner. Men rutiner är inte alls min grej. Jag saknar den där känslan av att ingenting spelar någon roll. Som när man sitter barbacka på ryggen på Glader och man har ingen aning om hur långt man är hemifrån. Solen steker i pannan medans han bara galopperar allt fortare och man har inte en tanke på att vända om. Det spelar inte ens någon roll om man kommer tillbaka, det finns inga tvivel och inga problem. 

Det kanske är enkelt egentligen. Att gå till skolan eller jobbet, sitta där hela dagen, göra några prov och andra saker man borde göra. Men det dryga är att alla dessa så kallade "tryggheter" bara är i vägen. Det är som komplex, något man lär sig att acceptera men kommer ivägen ibland. Jag hatar att känna mig instängd, behöver komma bort från det vanliga ett tag. Typ som min gamla dator. Fungerade utmärkt, men efter ett tag började den lagga och då fick man slå till den så fungerade den igen. Kanske det jag behöver, ett slag i huvudet? Haha nej men en adrenalinkick for sure. Jag måste sluta drömma så mycket, för i dagens samhälle funkar det tydligen inte att ha en stark vilja.