Alltså ni förstår inte ... nu är det liksom, klart? Jag ska se Bon Jovi den 24e maj i Stockholm? Det som typ har stått överst på min bucketlist kommer jag snart kunna stryka? Min största förebild någonsin kommer alltså stå där, rakt framför mig (ståbiljett diamond circle, alltså absolut längst fram) och inte på tv;n eller på datorn, utan faktiskt rakt framför mina ögon? Jag kan inte ens fatta det, kommer börja gråta och få nåt psykbryt. De som känner mig vet hur galet det faktiskt är för mig. Förresten är det här en sån jävla bra dag att det är sjukt, ska gymma sen och släppa lös ännu mer endorfiner, alltså JÄVLARRR VAD LIVET ÄR BRA!