Äntligen har jag fått tillbaka kamerasladden så jag kunde ladda upp bilderna från sist vi hoppade!

Det var i alla fall bästa gången vi har hoppat, han har aldrig varit sådär himla, ja jag vet inte ens hur jag ska beskriva det.
I vanliga fall brukar han tycka det är sådär att hoppa på banan, och kommer man för långt ifrån eller för nära så vägrar han eller tar ett halvt språng till. Men nu på slutet har jag bara hoppat terrängbanan med honom, och då har han fått övervinna många rädslor kan jag säga ;D Han har blivit så himla mycket modigare och fått så sjukt mycket större självförtroende så det finns inte! Så nu då vi kom lite långt ifrån en oxer på 1m, så kunde man nästan höra han säga jäklar anamma och så tog han i som en ***** och flög över! Det var bara att hålla i sig kan jag säga haha. Ingen mer fegning här inte! Han var verkligen entusiastisk och tyckte det var skitkul. Vilket gör mig så himla glad.

Klaga inte. ^^ Ni skulle bara feel the power i hans språng alltså, finns inget att jämföra med! Bakbenen är som en kanon.
(förresten, vill ni att jag lägger upp några vackra fail-bilder nån dag?)